Uppdraget i Hugahult - del 3
När våra hjältar sprang mot platsen därifrån skriket kom så möttes de av en fasansfull syn. På marken i en gränd låg två blodiga, till synes döda, människor. En man och en kvinna. Inga spår av en förrövare syntes någonstans. Doktor Rupperts tränade öga såg dock snabbt att de två människorna var vid liv, om än illa därann.
Gruppen satte nu snabbt igång med att försöka förbinda de två sårade och samtidigt leta spår efter förrövarna till dådet. Ja, utom råttan Klas då. Han resonerade som så att offren ändå var människor, så varför skulle han bry sig, de brydde sig ju inte om honom. Efter en blanding av hot och övertalning från resten av gruppen deltog dock även Klas i arbetet.
När Vera och Klas undersökte längre in i gränden hörde de plötsligt ett rop ovanför sig, och ner från takåsarna hoppade ett antal mutanter (fyra? kommer inte riktigt ihåg) i varierande form och storlek. Med dragna vapen gick de till anfall mot Vera och Klas. Klas, som lagt märke till att två av de anfallande mutanterna var muterade råttor, precis som han själv, försökte prata sig ur situationen.
"Hörni grabbar, faaan jag e råtta också vettni, vi e ju på samma tiiiim...", försökte han.
"Förrädare!", vrålade mutanterna till svar, och gick till anfall.
En kort men intensiv strid följde, och snart hade våra hjältar drivit mutanterna på flykt. Efter striden meddelade Ruppert att han hade lyckats rädda mannens liv. Kvinnan hade tyvärr dött av sina skador, trots att Ruppert hade utfört första hjälpen på henne med superb skicklighet.
Utan att kunna reda ut mordet ytterligare för tillfället förde våra vänner de två människorna till stadens sjukstuga, och begav sig sedan tillbaka mot Alvins och Rogers herrgård.
Fortsättning följer...
Gruppen satte nu snabbt igång med att försöka förbinda de två sårade och samtidigt leta spår efter förrövarna till dådet. Ja, utom råttan Klas då. Han resonerade som så att offren ändå var människor, så varför skulle han bry sig, de brydde sig ju inte om honom. Efter en blanding av hot och övertalning från resten av gruppen deltog dock även Klas i arbetet.
När Vera och Klas undersökte längre in i gränden hörde de plötsligt ett rop ovanför sig, och ner från takåsarna hoppade ett antal mutanter (fyra? kommer inte riktigt ihåg) i varierande form och storlek. Med dragna vapen gick de till anfall mot Vera och Klas. Klas, som lagt märke till att två av de anfallande mutanterna var muterade råttor, precis som han själv, försökte prata sig ur situationen.
"Hörni grabbar, faaan jag e råtta också vettni, vi e ju på samma tiiiim...", försökte han.
"Förrädare!", vrålade mutanterna till svar, och gick till anfall.
En kort men intensiv strid följde, och snart hade våra hjältar drivit mutanterna på flykt. Efter striden meddelade Ruppert att han hade lyckats rädda mannens liv. Kvinnan hade tyvärr dött av sina skador, trots att Ruppert hade utfört första hjälpen på henne med superb skicklighet.
Utan att kunna reda ut mordet ytterligare för tillfället förde våra vänner de två människorna till stadens sjukstuga, och begav sig sedan tillbaka mot Alvins och Rogers herrgård.
Fortsättning följer...
Kommentarer
Trackback
